Kostlära är ett av ämnen som ingår i utbildningen. Vi tittar närmare på den traditionella kinesiska kostläran och filosofin.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

födoämnen såsom ingefära, vitlök, havre, kanel, lamm och fårkött etc. Sommartid vill man hålla kroppen sval och använder mer svalkande föda, sommarfrukter såsom melon, jordgubbar, hallon, päron, pepparmint, vit fisk, bovete, gröna blad och växter, grönt te etc. Listan över födoämnenas egenskaper och effekter kan vara hur lång som helst! Det finns många böcker inom ämnet: "Kinesisk kostlära" skriven av Peter Torsell är en av de få på svenska.

 

Den kinesiska kostläran är en bred och djup vetenskap som vi undervisar och pratar om under hela utbildningen.

 

Vårt förhållningssätt:

Vi tar avstånd från plågsamma metoder vare sig det är mot djur, växter, jorden eller luften samt genmanipulation, hormonbehandling och kemiska behandlingar, massproduktion och produktion som är kärleks- och själslös, långa transporter (som även kan ses som plågsam metod) och marknadsföring och information som endast gagnar de ekonomiska vinsterna.

 

Vi vill uppmuntra till att anpassa sin mat till årstiden och klimatet, använda närproducerade och ekologiska produkter så mycket det går samt mindre konsumsion och bättre tillgodogörelse av maten. Vi lägger stor vikt vid att eleverna ska utforska sina verkliga behov (kontra att bli dikterad av media och diverse informationskällor) genom självutvecklingsmetoder, respektera sina egna moraliska värderingar, laga sin mat med kärlek och uttrycka tacksamhet för maten. Eftersom allt är energi är förhållningssättet till maten också energi och har därmed ett näringsvärde.

 

Här hittar Du några intressanta recept för höst och vinter!

Den kryddiga smaken är bra på hösten, varm mat och värmade fördoämnen är bra för både höst och vinter. Vi kommer att lägga till fler recept allteftersom.

 

Låt Dig bli inspirerad av Svenska Energiskolans elever! Klicka här för recept på nedanstående maträtter:

Kantarelltoast, blåmusslor med lite sting, honungsrödbeta, smakrik korv- och grönsakssoppa,

fetaost knyten, jordärtskocka med chiliräkor och en smarrig äppelpaj!

Den kinesiska kokkonsten bär än idag med sig ett arv från 3000 år då matlagning och medicinsk behandling ofta

var samma sak. Kunskap om hur beredning och tillagning av mat samt hur olika födoämnen påverkar oss är ett     

grundmurat fundament i det kinesiska hälsoarvet. I många kulturer spelar ”långtidsobservationer” en viktig roll vilket innebär att kunskapen anses alltför omogen om inte flera generationer har prövat den och att den har visat sig vara positiv. Den österländska kostläran baseras på långtidsobservationer. I traditionell kostlära sägs maten äga vissa egenskaper (t.ex värmande, kylande) och smaker som är bra för olika organ och dessas fysiska och mentala funktioner.

 

Näringsvärdet benämns som en serie energetiska egenskaper som beskriver hur födoämnen påverkar vår kropp och vårt sinne. Födoämnen påverkar oss även genom sina olika smaker (söt, salt, syrlig, bitter och kryddstark) och temperaturer (sval, kall, varm och het) och kan på så sätt adressera olika organ i kroppen eller riktas mot kroppsytan vid förkylning som ingefära eller inåt mot magen vid svullen mage, buksmärta och diarré som kardemumma. På vintern använder man således varma