Om du känner till traditionell kinesisk medicin (TkM) är du bekant med en av dess grundläggande teorier som på ett intrikat sätt väver samman vårt mänskliga tillstånd med den naturliga världen inom ramen för de Fem Elementen eller Faserna: Vatten, Eld, Trä, Metall och Jord. Teorin om de fem elementen sammanflätar olika aspekter av tillvaron till en harmonisk väv, där varje element motsvarar olika organ, känslor, smaker, färger och till och med årstider, bland andra aspekter. Men vänta - årstider? Finns det inte bara fyra? Inte enligt TCM. Faktum är att när vi går in i den sista veckan i augusti och omfamnar den kvardröjande värmen i september, och förbereder oss för att komma in i höstens rytmer på norra halvklotet, går vi officiellt in i sensommarsäsongen. I västvärlden kallas den här årstiden ofta för "indiansommar". Även om det kanske inte är en officiell säsong i den västerländska kalendariska indelningen, förkroppsligar denna fas övergångskvaliteterna hos den kinesiska sensommaren, intimt knuten till Jordelementet.
Så vilka organ står i centrum under sensommaren inom TKM? Här är en ledtråd: de spelar en avgörande roll för matsmältningen. Magsäcken, ett Yang-organ, och dess Yin-partner, mjälten. Medan magens roll i matsmältningen är uppenbar, oavsett om man betraktar den genom västerländsk medicin eller TCM, kan mjältens betydelse vara svår att förstå för dem som enbart är grundade i västerländska medicinska paradigm. Men inom TCM är en välfungerande och frisk mjälte en förutsättning för en god matsmältningshälsa.
De västerländska och kinesiska medicinska systemen skiljer sig avsevärt åt i sina perspektiv på detta gåtfulla organ. Detta innebär dock inte att de utesluter varandra. Tvärtom - de kompletterar varandra och delar många underliggande principer, även om de uttrycks på olika sätt.
Inom västerländsk medicin anses mjälten vara det största organet i lymfsystemet och bidrar främst till att stödja immunförsvaret. Bland mjältens funktioner finns produktion av antikroppar, lagring av vita blodkroppar och filtrering av gamla röda blodkroppar.
Intressant nog har mjälten i den västerländska medicinska litteraturen inte samma framträdande status som andra organ som lungor, hjärta, mage, lever, tarmar eller till och med dess grannorgan bukspottkörteln. Visst kan man överleva utan mjälte, till skillnad från vad som är fallet med andra vitala organ. Trots detta är mjältens roll för att upprätthålla den allmänna hälsan undervärderad i västerländska medicinska perspektiv.
I texter om kinesisk medicin nämns inte bukspottkörteln uttryckligen, men en spännande beskrivning av mjälten i en sådan text avslöjar att mjälten har 0,5 kg fettvävnad som omger den. Dessa fettvävnader har en slående likhet med bukspottkörteln. Det blir då uppenbart att när vi diskuterar mjälten inom TCM, talar vi i huvudsak om ett funktionellt system mellan mjälte och bukspottkörtel. Ur detta perspektiv är den västerländska och TCM synpunkter på mjälten är mer harmoniska än de kan verka från början. Följaktligen, i TCM, omfattar mjältens organenergisystem bukspottkörteln och dess centrala roll i både matsmältning och sockerreglering.
Mjälten som ledare för matsmältningen.
Mjältens huvudsakliga funktion ur ett TCM-perspektiv är omvandlingen och transporten av mat och vätskor. Mjälten utvinner energi från maten och vätskor som intas och sedan smälts av magen, absorberar näringen och separerar det användbara från den oanvändbara delen av maten. När maten har omvandlats skickar mjälten denna energi (mat-qi) genom kroppen och transporterar näringsämnena till alla vävnader. I huvudsak kan man konstatera att magen smälter och mjälten ger näring. Att förstå denna viktiga funktion visar att varje obalans i mjälten alltid kommer att störa matsmältningsprocessen och resultera i matsmältningssymtom.
Andra funktioner hos mjälten, alla kopplade till omvandling och transport av mat och vätskor är:
Styr uppstigningen av Qi
Kontrollerar blod, både för att hålla blod i kärlen och för att tillverka blod.
Styr musklerna och de fyra extremiteterna.
Styr höjningen av Qi
Inhysning av intellektet (Yi)
Störningen av dessa funktioner kan visa sig i ett antal olika symtom.
De vanligaste symtomen på obalans i mjälten är: dålig aptit, dålig matsmältning, lätt utspänd buk efter att ha ätit, lös avföring. Trötthet och svaga muskler i armar och ben. Brist på energi. Har svårt att gå upp på morgonen.
I TCM sägs det att mjälten "kontrollerar musklerna och de fyra extremiteterna".Som diskuterats tidigare utvinner mjälten energi från maten och transporterar denna raffinerade energi genom hela kroppen. Denna energi riktas till alla muskler, speciellt de motoriska musklerna, och i synnerhet till de fyra extremiteterna. När mjälten är svag kan denna energi inte nå musklerna och kommer att berövas näring. Detta kommer att resultera i en känsla av trötthet och svaghet, särskilt i armar och ben. I extrema fall kan det till och med leda till muskelatrofi. Mjältens hälsa är extremt viktig för hur mycket fysisk energi vi har. När en person är kroniskt trött är det ett säkert tecken på mjältbrist. I det här fallet har personen vanligtvis en lust att lägga sig och har svårt att gå upp på morgonen.
Fukt, slem, ödem.
En viktig funktion hos mjälten är omvandlingen och rörelsen av vätskor. När detta försämras kommer vätskorna inte att omvandlas eller transporteras ordentligt och kommer att ackumuleras i form av fukt eller slem. Dessutom kan vätskor som inte kan omvandlas ansamlas under huden och orsaka ödem. Ödem och slem är ett tecken på fukt i kroppen, vilket ofta observeras vid kroniska sjukdomar. Ansamling av fukt under en lång tidsperiod på grund av mjältbrist kan orsaka fetma.
Tyngd och tjock tungbeläggning.
Förutom den inre fukt som orsakas av att en försvagad mjälte inte kan transportera och omvandla vätskor, kan yttre fukt invadera mjälten och försämra dess funktioner. Extern fukt i TKM avser inte bara ett fuktigt klimat utan också till att bo i en fuktig miljö, som en källare eller ett hus med fukt och mögel på väggarna, samt vanor där kroppen är fuktig. Tecken på yttre fukt som angriper mjälten är brist på aptit, en känsla av tyngd, bukfullhet, illamående och en tjock klibbig tungbeläggning. Matt, gul hyEn tråkig, gul hy, tyder också på bristfällig mjältenergi och fuktighet. Det kan också tyda på blodbrist.
Huvudvärk, ung i huvudet.
När fukt hindrar energin från mjälten att stiga upp till huvudet, kan det orsaka en känsla av tyngd och dov huvudvärk. Yrsel, dimsyn, domningar, knappa menstruationer. Om inte tillräckligt med blod produceras på grund av försvagad mjältenergi, kommer det att finnas brist påblod i levern som orsakar yrsel, dimsyn, domningar eller sparsamma menstruationsblödningar.
Känsla av kyla och kalla extremiteter
När energin i mjälten är låg kan näringen från maten inte transporteras till extremiteterna och de kan kännas kalla och svaga. Dessutom misslyckas Mjältens Yang-energi att värma upp kroppen och visar sig genom kyla i kroppen.
Framfall
Det sägs Qi stiger tack vare Mjälten. En viktig funktion av denna energiuppstigning är att lyfta de inre organen och hålla dem på plats. När mjältenergin inte når uppåt är inre organ som livmodern, magen, njurarna eller urinblåsan benägna att falla fram eller ner.
Blödning
Alla dessa symtom beror på en försämring av mjältens funktion för att kontrollera blodet. När Mjält-Qi är svag kan det inte hålla blodet i kärlen och blödningar uppstår från olika källor, såsom under huden, i avföringen eller urinen eller från livmodern.
Ökad frekvens och brådskande urinering
När mjältens funktion att höja Qi är försämrad, sägs det att Qi "sjunker".Brådskande och frekvens av urinering är symptomen på detta sjunkande av Qi som inte kan kontrollera urinen.
Oavsett om du för närvarande upplever några symtom på obalans i mjälten eller tillhör den sällsynta kategorin individer med stark mjält-Qi, kan en anpassning till energin från sensommaren underlätta en sömlös och hälsosam övergång till hösten.
Mjälten är ansvarig för omvandling och transport av mat och vätskor, samt produktionen av Qi (vital energi) och blod. Av denna anledning är kosten en otroligt viktig faktor för att upprätthålla mjältens harmoni. Genom att anpassa vår kost till energin i mjälten vid den här tiden på året, anpassar vi oss till sensommarens energi för en smidig och hälsosam övergång till hösten.
Mjälten älskar varm mat. Undvik kall mat och kalla drycker. Ät mat som är varm och har värmande effekt (1).
Ät mat som har gul/orange färg (sensommarens färger!)
Undvik mat som framkallar fukt- och slembildning (2): mjölkprodukter, vitt mjöl, industriella juicer i förpackning, margarin, friterad mat, tillsatser, transfetter, halvfabrikat och burkmat, råa frukter och grösnaker.
Välj mat som har naturlig sötma (majs, sötpotatis, rotfrukter, potatis, ris, kött (ja kött klassas som söt mat i kinesisk kostlära!) samt sädeslag (dem som du tål och som skördas under sensommaren då de bär med sig den energin och stärker den i din kropp (3).
Matvanor spelar också en viktig roll för att upprätthålla en hälsosam mjälte. Det är viktigt att äta medvetet, tugga maten ordentligt matsmältningen börjar i munnen) och undvika att äta när du är på språng, medan du arbetar eller i ett negativt känslomässigt tillstånd, som att vara orolig. Att konsumera en mängd olika livsmedel som är i säsong och lokalt tillgängliga kan hjälpa till att ge de nödvändiga näringsämnena.
Måttlighet är också viktigt; det är tillrådligt att sluta äta innan du blir full mättnad. Regelbundna ättider rekommenderas, med mjältens maximala energitid från 09:00 till 11:00.Det rekommenderas att äta en lätt middag och undvika att äta sent på kvällen, eftersom mjältens energi är svagast cirka 12 timmar efter dess topptid. En central grundsats i traditionell kinesisk medicin kretsar kring konceptet att hålla en balansgång i livets alla aspekter. När det gäller diet blir denna princip särskilt avgörande för att upprätthålla mjältens harmoni så ät gärna med måtta.
Ät med tacksamhet! Det påverkar matens energi.
1- När vi pratar om värme i termer av mat, handlar det inte bara om temperaturen utan också om energin de ger. Därför rekommenderas det att inkludera mat som inte bara är varm i temperatur utan också har vrämande energi. All mat kan klassificeras som varm (eller het) eller sval (eller kall). Till exempel, kött, särskilt rött kött, och många kryddor anses vara varm mat, medan råa livsmedel som sallader, de flesta frukter och vissa grönsaker klassificeras som kalla livsmedel.
Mer om det i nästa blogginlägg.
2- Överdriven konsumtion av kall mat försämrar mjältens omvandlings- och transportfunktion, vilket leder till matsmältningsproblem och ackumulering av inre fukt. Fukt kännetecknas av en tung och trög känsla i kroppen.Inre fukt kan störa mjältens funktion och leda till problem såsom slemackumulering (vilket kan förvärra luftvägssjukdomar), knölar (som cystor och myom) och till och med hudproblem som finnar.
Mer om mat som motverkar fukt och slem i näst blogginlägg.
3- När det gäller smaken sägs det att mjälten gillar söta livsmedel.Nu finns det en viktig skillnad att göra. Mat som är naturligt söt kan vara närande och stärkande för mjälten. Artificiellt och överdrivet sötning av mat är dock skadligt för mjälten och främjar fukt.Naturligt söta livsmedel inkluderar tofu, squash, ägg, kyckling, nötkött, fisk, de flesta spannmål, nötter och frön.Honung skulle vara det föredragna sötningsmedlet i en diet enligt dessa principer.Enligt principen att "liknande stödjer lika" kan konsumtion av mat som liknar det organ du vill gynna förbättra dess hälsa.Eftersom mjälten är förknippad med jordelementet skulle det vara fördelaktigt att införliva jordning och närande mat.